RIMBO here we come!!!!!
Jag ska aldrig flytta mer i mitt liv!!!! Det här var det värsta jag varit med om.
Dagarna innan gustavs föräldrar skulle komma upp för att hjälpa oss att ta flytta så försökte jag packa så mycket jag kunde. Det var inte lätt att göra det när jag hade Felicia att ta hand om hela tiden och nu vill hon verkligen ha min uppmärksamhet hela tiden.
Men när de äntligen om upp så började vi att packa! Jag trodde vi hade gjort ett bra jobb men ICKE! Det var ton av saker som vi var tvugna att rensa bort, kasta, lägga i lådor och packa lägga ner alla tunga möbler i ett litet förråd. Samtidigt som jag var tvungen att ta hand om lillan.
Gustavs föräldrar var verkligen änglar som kom upp och hjälpte oss att packa och packa in i släpen. Det tog oss två dagar att få in allt och då hade vi två stora släp som var helt proppfulla. Det var tyvärr mycket som vi var tvugna att slänga. Det gjorde ont. Det är ändå saker som vi haft i VÅR lägenhet.
Ja ja vi åkte i alla fall i väg ner mot vårt mål Rimbo med katterna i bakluckan. Det gick faktiskt riktigt bra. =) De jamade men inte som om de höll på att dö.
Det tog oss 9 ½ timme att ta oss ner och vi kom senare än vi hade tänkt. Vid 22,30 tiden. Då stod mina föräldrar, min faster och en flytt kille och väntade, sedan var det ju vi 4. Åh herregud vilken tid det tog att få upp allt för 3 trappor och mitt i natten. Pju. men äntligen så var vi framme. När allt väl var inne så däckade vi på sängen direkt på golvet och vi alla sov länge.
Dagen efter kom min mamma och hjälpte till att pcka upp och det var som sagt en del.
Allt eftersom dagarna gick så blev det mindre och mindre att stöka med och vi har nu äntligen börjat få i ordnig på lägenheten. Jag har varit lite runt Rimbo (som inte är så stort) och tittat. Men det tar bara 30 minuter med buss till Norrtälje så det är inte så farligt.
Nu har Gustav jobbat i lite mer än en vecka och han verkar trivas. Jag fick en liten ensamhets attack i går, Jag kände verkligen mig rikigt ensam när Gustav skulle åka och jobba till 01. Så jag tog mitt pick och pack och åkte till mamma och pappa! Eller rättare sagt så kom mamma och hämtade mig. Så jag och Felicia sov över.
Först var hon jätte rädd för Morfar och grät mycket men eftersom kvällen gick så blev han hennes favorit!
Hon börjar få sin framtand nu och har svårt att sova och komma till ro men hemma hos dom sov hon som en prinsessa! Från halv 10 till 5 på morgonen och sedan somnade hon om och vi vaknade halv 9. Så jag tror att vi ska åka över till dom lite oftare...=)....
Nu sover min lilla älskling och jag ska snart krypa ner under täcket.
Dagarna innan gustavs föräldrar skulle komma upp för att hjälpa oss att ta flytta så försökte jag packa så mycket jag kunde. Det var inte lätt att göra det när jag hade Felicia att ta hand om hela tiden och nu vill hon verkligen ha min uppmärksamhet hela tiden.
Men när de äntligen om upp så började vi att packa! Jag trodde vi hade gjort ett bra jobb men ICKE! Det var ton av saker som vi var tvugna att rensa bort, kasta, lägga i lådor och packa lägga ner alla tunga möbler i ett litet förråd. Samtidigt som jag var tvungen att ta hand om lillan.
Gustavs föräldrar var verkligen änglar som kom upp och hjälpte oss att packa och packa in i släpen. Det tog oss två dagar att få in allt och då hade vi två stora släp som var helt proppfulla. Det var tyvärr mycket som vi var tvugna att slänga. Det gjorde ont. Det är ändå saker som vi haft i VÅR lägenhet.
Ja ja vi åkte i alla fall i väg ner mot vårt mål Rimbo med katterna i bakluckan. Det gick faktiskt riktigt bra. =) De jamade men inte som om de höll på att dö.
Det tog oss 9 ½ timme att ta oss ner och vi kom senare än vi hade tänkt. Vid 22,30 tiden. Då stod mina föräldrar, min faster och en flytt kille och väntade, sedan var det ju vi 4. Åh herregud vilken tid det tog att få upp allt för 3 trappor och mitt i natten. Pju. men äntligen så var vi framme. När allt väl var inne så däckade vi på sängen direkt på golvet och vi alla sov länge.
Dagen efter kom min mamma och hjälpte till att pcka upp och det var som sagt en del.
Allt eftersom dagarna gick så blev det mindre och mindre att stöka med och vi har nu äntligen börjat få i ordnig på lägenheten. Jag har varit lite runt Rimbo (som inte är så stort) och tittat. Men det tar bara 30 minuter med buss till Norrtälje så det är inte så farligt.
Nu har Gustav jobbat i lite mer än en vecka och han verkar trivas. Jag fick en liten ensamhets attack i går, Jag kände verkligen mig rikigt ensam när Gustav skulle åka och jobba till 01. Så jag tog mitt pick och pack och åkte till mamma och pappa! Eller rättare sagt så kom mamma och hämtade mig. Så jag och Felicia sov över.
Först var hon jätte rädd för Morfar och grät mycket men eftersom kvällen gick så blev han hennes favorit!
Hon börjar få sin framtand nu och har svårt att sova och komma till ro men hemma hos dom sov hon som en prinsessa! Från halv 10 till 5 på morgonen och sedan somnade hon om och vi vaknade halv 9. Så jag tror att vi ska åka över till dom lite oftare...=)....
Nu sover min lilla älskling och jag ska snart krypa ner under täcket.
Sista veckan i Umeå och en härlig spontanlunch hos fina Carro...
Jaha då är det den sista hela veckan i umeå. Det känns lite jobbigt men ändå spännande att flytta. Nu vill man bara komma ner och till rätta.
idag är det kanelbullens dag och jag frågade carro om hon ville träffas för att fika på kafét här på ålidhem men i stället så bjöd hon in mig och Felicia på lunch. Så trevligt. Hon bjöd på en jätte god linssoppa med gott bröd till. Mums. Sedan var det bullar och kaffe. Felicia tycker så mycket om Carro. Varje gång de träffas är hon på sitt bästa humör. De lekte till klockan var halv 4 och sedan däckade hon i Carros famn. Detta har aldrig hänt ska jag säga. Att Felicia somnar i någon annans famn, inte ens i min mitt på dagen. Hon fick sova vidare i sin åkpåse i deras säng en stund. Sedan gick vi hem en timme senare. Nu på kvällen har hon varit jätte trött, jag försökte få henne att sova flera gånger, hon var på g flera gånger. Men när hon precis var på väg att somna så vaknade hon och ville sätta sig upp. Hon somnade kl. halv 10.
Hon har börjat att tycka att det är kul att kladda med maten. Och jag tycker att barn ska få kladda. Det är en del i deras utveckling. Vad är det värsta som kan hända? Hon bli kladdig och jag måsta byta kläder på henne...Det kan jag leva med. Jag hittade henne vid katternas mat idag, med handen i deras vatten. Hon plaskade på där....=).
Då tog jag fram en handduk och en annan skål med vatten, så fick hon plaska hur mycket hon ville. Sedan var det bara att byta de våta kläderna men hon hade super kul, hon skrattade så mycket.
Här om dagen fick hon bada själv i badkaret för första gången. Det var tydligen så mycket roligare än är jag badar med henne. Hon plaskade och lekte hon som aldrig förr. Så jag bara var tvungen att ta bilder...
Fining va?
Ja nu är det inte många dagar kvar tills vi flyttar och jag har tagit ner de flesta hyllorna och rensat bland alla papper. Nu är det bara kläderna och skåpen kvar som ska rensas och packas ner. Ja självklart är det andra saker oxå. Men jag vill verkligen vara klar med packningen tills Gustavs föräldrar kommer, för de ska inte behöva packa ner våra saker.
Nej nu är det dags för att sova tror jag....
idag är det kanelbullens dag och jag frågade carro om hon ville träffas för att fika på kafét här på ålidhem men i stället så bjöd hon in mig och Felicia på lunch. Så trevligt. Hon bjöd på en jätte god linssoppa med gott bröd till. Mums. Sedan var det bullar och kaffe. Felicia tycker så mycket om Carro. Varje gång de träffas är hon på sitt bästa humör. De lekte till klockan var halv 4 och sedan däckade hon i Carros famn. Detta har aldrig hänt ska jag säga. Att Felicia somnar i någon annans famn, inte ens i min mitt på dagen. Hon fick sova vidare i sin åkpåse i deras säng en stund. Sedan gick vi hem en timme senare. Nu på kvällen har hon varit jätte trött, jag försökte få henne att sova flera gånger, hon var på g flera gånger. Men när hon precis var på väg att somna så vaknade hon och ville sätta sig upp. Hon somnade kl. halv 10.
Hon har börjat att tycka att det är kul att kladda med maten. Och jag tycker att barn ska få kladda. Det är en del i deras utveckling. Vad är det värsta som kan hända? Hon bli kladdig och jag måsta byta kläder på henne...Det kan jag leva med. Jag hittade henne vid katternas mat idag, med handen i deras vatten. Hon plaskade på där....=).
Då tog jag fram en handduk och en annan skål med vatten, så fick hon plaska hur mycket hon ville. Sedan var det bara att byta de våta kläderna men hon hade super kul, hon skrattade så mycket.
Här om dagen fick hon bada själv i badkaret för första gången. Det var tydligen så mycket roligare än är jag badar med henne. Hon plaskade och lekte hon som aldrig förr. Så jag bara var tvungen att ta bilder...
Fining va?
Ja nu är det inte många dagar kvar tills vi flyttar och jag har tagit ner de flesta hyllorna och rensat bland alla papper. Nu är det bara kläderna och skåpen kvar som ska rensas och packas ner. Ja självklart är det andra saker oxå. Men jag vill verkligen vara klar med packningen tills Gustavs föräldrar kommer, för de ska inte behöva packa ner våra saker.
Nej nu är det dags för att sova tror jag....
